NATURALBLONDE

kanner redan pa mig att den har dagen kommer bli allt jag inte vill att den ska bli och lite till, som igar fast varre. jag ar absolut inte langsint, men om man vaknar upp och ar pissed och dagen knappt borjat ar det nat som inte stammer. ar sa less pa allt. orkar inte engagera mig.
jag hatar folk som trampar in pa andras territorium och tror att de vet och kan allt. folk som lagger sig i saker de inte har att gora med och sen tar over allt. varfor tror de/ni att de /ni har ratt att gora det egentligen? var det nagon som fragade eller var det det hederliga your own initiative som gallde? jag kan tala om av erfarenhet att det inte alltid funkar, det handlar om timing.
har haft spannings-huvudvark i en vecka nu. det kommer och gar beroende pa hur jag ror mig.

det ska bli sa jakla skont att dra ivag pa sondag. behover nya krafter. precis allt tär pa mig just nu. allt ar en anstrangning. pa jobbet ar det givetvis varst. klarar inte av att se O's nuna for tillfallet. jag blir acklad av hans stroppiga och falska beteende senaste tiden. han beter sig som en svin bokstavligt talat. sen D slutade har hela hans personlighet totalforandrats. att det ar agaren av salongen och min chef gor det hela inte lattare.
har tagit mig en funderare och om inget forandras snart tackar jag for mig och gar. min arbetsgladje existerar inte langre och da ar det dax att bege sig vidare och hitta battre tycker jag.
-cause I'm worth it, som L'oreal-tjejerna skulle ha sagt.