rapport
efter att ha spenderat 1 timme extra efter min motestid pa den harda metallsitsade stolen fick jag da komma in till tanten Sussi.
forst ville hon inte alls forsta och kunde heller inte se mitt namn pa listan over kommande ID-kort utan sa bara -"nej du far vanta tills du far ett brev hemskickat." (ett brev jag har vantat pa sen i juli dvs.. sa snabbt gar deras byrakratiska arbete till!!)
jag kande hur trott jag borjade bli pa att hela tiden fa hora vanta lite till..
men sen kom hon ju pa att kanske borde hon titta i min mapp och kolla laget dar, sa typ 15 minuter senare kom hon plotsligt in pa kontoret igen och konstaterade att "jovisst, du ska fa ett id-kort sa varfor inte, vi gor ett pa en gang." jag och I bara tittade pa varandra. utan tjafs, utan hojda roster, bara sadar blev det fixat, och annu ett ars-Visa m arbetstillstand stamplades fast i passet. men nu ar jag inte turist langre, utan Israelisk medborgare.
fan vad befriande det kanns att slippa springa runt med passet i vaskan.
forst ville hon inte alls forsta och kunde heller inte se mitt namn pa listan over kommande ID-kort utan sa bara -"nej du far vanta tills du far ett brev hemskickat." (ett brev jag har vantat pa sen i juli dvs.. sa snabbt gar deras byrakratiska arbete till!!)
jag kande hur trott jag borjade bli pa att hela tiden fa hora vanta lite till..
men sen kom hon ju pa att kanske borde hon titta i min mapp och kolla laget dar, sa typ 15 minuter senare kom hon plotsligt in pa kontoret igen och konstaterade att "jovisst, du ska fa ett id-kort sa varfor inte, vi gor ett pa en gang." jag och I bara tittade pa varandra. utan tjafs, utan hojda roster, bara sadar blev det fixat, och annu ett ars-Visa m arbetstillstand stamplades fast i passet. men nu ar jag inte turist langre, utan Israelisk medborgare.
fan vad befriande det kanns att slippa springa runt med passet i vaskan.
Kommentarer
Trackback
