NATURALBLONDE

Ar sa trott pa alla med negativt tankande, klagande och asikter om hur man ser ut och hur man pratar att jag haller pa att bli galen. Kanns som man inte kan fa vara ifred, vara fri och bara vara. Inte ens i sitt eget hus.
Vill bara fly just nu, fly fran allt. Bara lamna och dra.
Ar bjuden pa ett stort trance-party idag men det kanns sa langt bort, ar inte alls pa humor for nanting i nulaget.
Jag ar valdigt valdigt negativ denna morgon. Vaknade glad, men andrades snabbt av nagra losa ord om ingenting att jag snabbt blev pamind om hur allt omkring mig egentligen fungerar. Javla skit ocksa!!! Jag gillar att upptacka nya kulturer men nan matta maste det faktiskt vara.

Ar det meningen att man ska kanna sa har i detta land? Gor alla det och darefter beter sig som idioter for det ar det ar de enda de kan gora for att fa ur sig skiten? Vara elaka mot alla andra for det ar ingen som ar mottaglig att forsta om de borjar oppna sig for nagon att det ar battre att gora som alla andra.
Javisst kan man bortse fran allt och strunta i allt som sker runt omkring, men vad hander sen? Det forsvinner ju inte hur lange man an blundar.
Kanske jag som ar kanslig. Kanske jag som analyserar for mycket. Kanske jag som inte forstar denna humor.
(Kan verkligen inte alls forsta varfor alla skrattar.)
Folk kan dessutom inte ge och ta kritik pa ratt satt har, sa mycket har jag kommit fram till.
Och allt ar allt eller inget, mitt satt eller inget satt. Som smabarn ungefar.